Under april träffade vi många kunder. Utsikterna på placeringsmarknaden har väckt en hel del intresse och diskussion. Som det framgår av tabellen nedan var årets fyra första månader lukrativa även för dem som placerat i statslån. Å andra sidan genererades merparten av avkastningen under årets första veckor i synnerhet på aktiemarknaden. Sedan februari har kurserna nämligen sicksackat i sakta mak. Därför har många placerare undrat i vilken takt placeringsobjektens priser kan stiga i år.
Misstankarna bland placerarna har också stärkts av att bilden av placeringsmarknaden fortfarande är starkt präglad av utvecklingen på den finska aktiemarknaden. Även om den finska aktiemarknaden inte varit sämre än andra marknader i början av året, så avslöjar en jämförelse av både april och de senaste 12 månaderna med andra marknader hur liten vår marknad är. Under de här perioderna har avkastningen varit betydligt lägre än i övriga världen och i synnerhet i USA och samtidigt en historia som präglats av enskilda bolag.
De här enskilda bolagen är intressanta, men på sistone har man kunnat lägga märke till att allt fler återigen blivit intresserade av att placera i andra regioner och masslån. Det här kom fram genom att största delen av de frågor vi fick handlade om läget i Europa och företagens internationella möjligheter att göra resultat, trots att april är en resultatperiod då en hel del nationella nyheter serveras varje dag.
Skuldkrisen och de politiska spänningarna i eurozonen är onekligen en central faktor som påverkar svängarna i världsekonomin och på marknaden. Deras inverkan på aktie- och företagslånekurserna är dock betydligt mer dämpad än tidigare. Hanteringen av krisen har framskridit steg för steg. Nu står man inför en specialetapp där man söker efter den mest politiskt acceptabla rutten vidare. Det gäller att minska på skuldsättningen på ett trovärdigt sätt med tiden, men tillväxten får inte kvävas helt i sin linda. Vid regimskiften tar det alltid ett tag tid innan politikerna lär sig in läxa. Å andra sidan växer ekonomierna utanför Europa och företagen är internationella.
Därför rekommenderar vi placerarna att hänga med i utvecklingen. Vägen är gropig och det är ingen dum idé att periodisera besluten och avancera steg för steg. Enligt oss är den bästa strategin att köra med neutralvikt i aktie- och ränteplaceringarna enligt den egna riskprofilen. Avkastningen på penningmarknaden är så intetsägande att vi i ränteplaceringarna gynnar masslån med en klar viktning av företagslån, både investment grade och high yield, utan att glömma lån emitterade på räntemarknaderna i tillväxtländerna. Aktieplaceringar i Finland och Norden avkastar bra men inte bäst. Därför lönar det sig att placera merparten av portföljen i företag i Nordamerika, Europa och tillväxtländerna.
Marknadernas avkastning i euro
Den 7 maj 2012
